Lengwistik: Diferans ant vèsyon yo

Contenu supprimé Contenu ajouté
Gilles2014 (diskisyon | kontribisyon)
Aucun résumé des modifications
Gilles2014 (diskisyon | kontribisyon)
Aucun résumé des modifications
Liy 3 :
POU TRADUI :
 
'''Leinguistik-la''' seid yeon discipliny scyentifik intéresseid ll-l' n'an [[Einqète|étiude]] khi pou [[leingagje]]. L'y distingued-ll-l' khi pou [[graenmaira]], n'an meziura koété l'y seid pâ [[nòrme|prescriptivla]] mein descriptivla. Prescripsyon ha korresponne n'an nòrme-lan, zh'seid-n'an-dihi zha khi seid jiugjé korrèct leinguistiqeinman pâr graenmairyen-io. Yeou lòtdbòrd, leinguistik-la descriptivy khi pou leinguiste-io konteinteid ll-l' khi pou décrihi leingue-lan gjeinry y l' gjeinry y l' yheid èh' non gjeinry y l' ta dweid llé.
 
N' jweinne khi pou ténmoynyagje-io khi pou réflexyon-io su leingagje-la khi pou [[Antiqittéa]] avèk khi pou [[Fhilozofhia khi antik|fhilozofhe-io]] taank-koo [[Platon]]. Peindanzha fòre y l' teinne {{s|XX|e}} pou woêd ll-l' dégagjei y l' yeou appwòchy [[scyency|scyeintifik]] touthaoutou khi pou feid khi pou leingue-io. [[Ferdinand khi pou Saussure]] gaan-t-ow grandeinman kontribiué n'an descripsyon an khi pou leingagje èh' khi pou leingue-io, notanman avèk infliuency liha ''[[Kour-io khi pou leinguistik gjénérale]]'' ([[1916]]) khi seid pouvine yeou classik n'an donmaine zha-ad<ref>[http://www.revue-texto.net/Saussure/Sur_Saussure/Greimas_Actualite.html L'actualité du saussurrisme]. [[Algirdas Julien Greimas]] n'an occazyon khi pou {{40e|anné y l' feithe-la}} khi pou piublicasyon khi pou ''Kour-io khi pou leinguistik gjénérale'' (texte khi teid pâreith n'an [[Ahytian modèrne]], 1988, konmpârativeinman ak leingue francé ha{{n°|24}}, {{p.|191-203}}).</ref>{{,}}<ref>''Encyclopædia Universalis''. [http://www.universalis.fr/encyclopedie/cours-de-linguistique-generale/ ''Cours de linguistique générale'', Ferdinand de Saussure]. Par Gabriel Bergounioux.</ref> et a imposé la [[Striuctiuralizme|koncepsyon striuctiurale]] khi pou leingagje khi donmineid largeinman leinguistik-la pou mound meinme épòk malgré khi pou grunmain khi pou èlcole-io<ref>Yves dejean, Ak lòtd Ahytian, « LEiNGAGjE FHILOZOFHIE-IO Noun beizwein », yeou ''Eincyclopædya Uiniversalis'' modèl:[http://www.universalis.fr/encyclopedie/philosophies-du-langage/ en ligne], consulté le 20 novembre 2014.</ref>. Martinet gaan-t-ow too kontribiué n'an discipline zha-ad avèk ouvragje liah ''Éleinman-io khi pou leinguistik gjénérale-la'' preizeinteid divèrs feid-io khi leingue-io. N' ka égaleinman citei [[Noam Chonmsky]] khi gaan-t-ow pozé baze-io khi pou leinguistik gjénérativla, khi seid yeou modèle pârmi lòtd-io.
 
Traevail la descriptivy khi pou leinguistik-la kaepaeby faêry y l' selon triez axe-io khi principal-io :
* étiude-io n'an [[synchwónian èh' dyachwónian]] : étiude-la synchrónik khi pou yeon leingue intéresseid ll-l' seouleinman n'an leingue zha-ad ak yeon monman donné khi histohà y l'-la, n'an yeou seoul khi pou étâ y l'-io, tandis khe étiude-la dyachwonik intéresseid ll-l' n'an histohà y l'-la, n'an évoliusyon ll-l', sitiued n'an yeou [[fanmilly khi pou leingue-io]], èh' décrit changjeinman striuctiurèl-io khe l'i gaan-t-ow siubi n'an teinmp-io ;
* étiude théorik-io èh' appliqé : leinguistik théorik-la étiudyed créasyon khi pou striuctiure-io pèrmetteid descripsyon individiuèl-le khi pou leingue-io kounzha khe théoria chèrcheid pou deigagjei banne [[pakavaryé-io]] oubyen banne [[synmétria]]-io ;
* étiudes kontextiuel-la-io èh' indépeindante-la : étiude kontextiuel-la mountreid khe n' intéresseid ll-l' ak interaxyon-io èh' ak relasyon-io eintreinmeilei-io eintre leingagje la èh' mounde-lan, tandis khe étiude la indépeindante lan leigb'll-l' mountreid khe n' konsidèré leingagje-la pou li-meinme, indépeindanman khi pou kondisyon-io khi pârdeihòra.l