Masak ayisyen an nan 1937: Diferans ant vèsyon yo

Contenu supprimé Contenu ajouté
Graenmairyen (diskisyon | kontribisyon)
Baliz yo : Modifikasyon mobil Modifikasyon nan sitwèb mobil
Gilles2014 (diskisyon | kontribisyon)
Aucun résumé des modifications
Liy 2 :
 
<br />
[[Fichye:Haitian corpses after the 1937 massacre.jpg|thumb|right|Kò Ayisyen aprè Masak an 1937]]
 
== Kontèks ==
 
[[FileFichye:Rafael Trujillo 1933.jpg|thumb|right|180px|Depiction of [[Rafael Trujillo]] on a 1930s stamp]]
Rafael Trujillo, a proponent of [[anti-ayisyen|anti-Ayisyen an]] Pandan tout dizèn àne yo pandan toutan sa a yo yon gran nonb Ayisyen yo ap travay nan chan y ki se [[kann]] nan pwofi pou konpayi sik ameriken-ak dominiken, [[Xénophobie|xénofhobiy]] te pran develope lakay kèk Dominiken. Jiskote yon jou kote preziden ki pou Repiblik dominiken, [[Rafael Trujillo]], te deklare ke l dwe regle pwoblèm sa a e l bay lòd mete yo kadav<ref>Eric Paul Roorda, ''The Dictator Next Door: The Good Neighbor Policy and the Trujillo Regime in the Dominican Republic, 1930-1945'', Durham, Duke University Press, 1998.</ref>. Eske yo jwenn jistis? Sa a yo te fè ki dwa pou yo mesakre yo, pou avanse fwontyè a? Paske apre masak la sou fwontyè a tou prezidan an fè vini yon pakèt pwostitye espanyòl pou blanchi fwontyè a, ayisyen sa a yo merite jistis e fòk yo jwenn ni. Restitisyon e Reparasyon pou viktim sa a yo Leta dominiken dwe vèse 100 000 dola ameriken chak àne ak leta Ayisyen pou lavi viktim sa a yo.
 
Rafael Trujillo, a proponent of [[anti-ayisyen|anti-Ayisyen an]] Pandan tout dizèn àne yo pandan toutan sa a yo yon gran nonbnonm Ayisyen yo ap travay nan chan y ki se [[kann]] nan pwofi pou konpayi sik ameriken-ak dominiken, [[Xénophobie|xénofhobiy]] te pran develope lakay kèk Dominiken. Jiskote yon jou kote preziden ki pou Repiblik dominiken, [[Rafael Trujillo]], te deklare ke l dwe regle pwoblèm sa a e l bay lòd mete yo kadav<ref>Eric Paul Roorda, ''The Dictator Next Door: The Good Neighbor Policy and the Trujillo Regime in the Dominican Republic, 1930-1945'', Durham, Duke University Press, 1998.</ref>. Eske yo jwenn jistis? Sa a yo te fè ki dwa pou yo mesakre yo, pou avanse fwontyè a? Paske apre masak la sou fwontyè a tou prezidan an fè vini yon pakèt pwostitye espanyòl pou blanchi fwontyè a, ayisyen sa a yo merite jistis e fòk yo jwenn ni. Restitisyon e Reparasyon pou viktim sa a yo Leta dominiken dwe vèse 100 000 dola ameriken chak àne ak leta Ayisyen pou lavi viktim sa a yo.
<br />
 
== Masak la ==
Nan nuit lan ki pou 2 oktòb 1937, yon masak òganize ak manchèt ki al fè entreant 547 e {{formatnum:12166}} mò selon minist minis afèzafè étranjèetranjè tou drie peyi yo, plizyè milye pou laplipa bann sous yo.
 
Tanmen premye jou ki pou [[makakriyèz]] sa a, prezidan Trujillo deplase li menm vinn [[Dajabón (pwovens)|Dajabon]] e pwononse youn alokisyon komantan evènman an : {{citation|Depuis quelques mois, j'ai voyagé et traversé la frontière dans tous les sens du mot. Pour les Dominicains qui se plaignaient des déprédations par les Haïtiens qui vivent parmi eux, les vols de bétail, des provisions, fruits, etc., et sont ainsi empêchés de jouir en paix des fruits de leur travail, j'ai répondu, « Je vais corriger cela ». Et nous avons déjà commencé à remédier à la situation. Trois cents Haïtiens sont morts aujourd'hui à Banica. Ce remède va se poursuivre.}}<ref>Lee Turtis Richard, « Un monde détruit, une nation imposées : le massacre haïtien de 1937 en République dominicaine », ''Hispanic American Historical Review'' {{numéro}}82, mars 2002, p. 613.</ref>
 
Pandan prè youn semèn, ki pou 2 rive 8 oktòb 1937, Ayisyen yo pral kadav ak kout fizi, ak kout manchèt, bann gouden e bann kouto yo pa twoup dominicaines, des civils dominicains et des membres des autorités politiques locales dominicaines. Pour augmenter le nombre de morts en empêchant les Haïtiens de fuir le pays, le pont principal entre la République dominicaine et Haïti, sur la rivière Dajabon, a été fermé.