Lengwistik: Diferans ant vèsyon yo

Contenu supprimé Contenu ajouté
Graenmairyen (diskisyon | kontribisyon)
Aucun résumé des modifications
Baliz yo : Modifikasyon mobil Modifikasyon nan sitwèb mobil
Gilles2014 (diskisyon | kontribisyon)
Aucun résumé des modifications
Liy 1 :
'''Lengwistik''' se etid lanati e strikti lang, pa egzanp, [[lengwistik kreyòl ayisyen]].
 
Lengwistik la se yon disiplin
POU TRADUI :
* [[syans|syantifik]] enterese nan etid langaj. Li distenge ak
* [[gramè]], paske li se pa [[nòm|preskripsyon]] la men descriptiv la. Preskripsyon te koresponn nan nòm lan, setadi ki se jije kòrèk lengwistikman pa grameryen.
 
Kontrèman, lengwistik la deskriptiv lengwis se limite dekri lang lan kòm li se epi yo pa jan li ta dwe.
'''Leinguistik-la''' seid yeon discipliny
*[[scyeincy|scyeintifik]] intéresseid ll-l' n'an étiyde khi pou leingagje. L'y distingued-ll-l' khi pou
*[[graenmaira]], n'an meziyra koété l'y seid pâ [[nòrme|prescriptivy-la]] mein descriptivy-la. Prescripsyon ha korresponne n'an nòrme-lan, zh'seid-n'an-dihi zha khi seid jiygjé korrèct leinguistiqeinman pâr graenmairyen-io. Yeou lòtdbòrd, leinguistik-la descriptivy khi pou leinguiste-io konteinteid ll-l' khi pou décrihi leingue-lan gjeinry y l' gjeinry y l' yheid èh' non gjeinry y l' ta dweid llé.
 
Gen temwayaj nan refleksyon sou langaj lan depi [[antikite]] avèk [[filozofi|filozòf]] tankou [[Platon]].
N' jweinne khi pou ténmoynyagje-io khi pou réflexyon-io su leingagje-la khi pou Antiqittéa avèk khi pou [[fhilozofhia|fhilozofhe]]-io taank-koo Platon. Peindanzha fòre y l' teinne pou woêd ll-l' dégagjei y l' yeou appwòchy scyeintifik touthaoutou khi pou feid khi pou leingue-io. Ferdinand khi pou Saussure gaan-t-ow grandeinman kontribiué n'an descripsyon an khi pou leingagje èh' khi pou leingue-io, notanman avèk infliuency liha ''Kour-io khi pou leinguistik gjénérale'' (1916) khi seid pouvine yeou classik n'an donmaine zha-ad<ref>[http://www.revue-texto.net/Saussure/Sur_Saussure/Greimas_Actualite.html L'actualité du saussurrisme]. [[Algirdas Julien Greimas n'an occazyon khi pou {{40e|anné y l' feithe-la}} khi pou piublicasyon khi pou ''Kour-io khi pou leinguistik gjénérale'' (texte khi teid pâreith n'an[Ahytian modèrne, 1988, konmpârativeinman ak leingue francé ha{{n°|24}}, {{p.|191-203}}).</ref>{{,}}<ref>''Encyclopædia Universalis''. [http://www.universalis.fr/encyclopedie/cours-de-linguistique-generale/ ''Cours de linguistique générale'', Ferdinand de Saussure]. Par Gabriel Bergounioux.</ref> et a imposé la koncepsyon striuctiurale khi pou leingagje khi donmineid largeinman leinguistik-la pou mound meinme épòk malgré khi pou grunmain khi pou èlcole-io<ref>Yves dejean, Ak lòtd Ahytian, « LEiNGAGjE FHILOZOFHIE-IO Noun beizwein », yeou ''Eincyclopædya Uiniversalis'' modèl:[http://www.universalis.fr/encyclopedie/philosophies-du-langage/ en ligne]</ref>. Martinet gaan-t-ow too kontribiué n'an discipline zha-ad avèk ouvragje liah ''Éleinman-io khi pou leinguistik gjénérale-la'' preizeinteid divèrs feid-io khi leingue-io. N' ka égaleinman citei Noam Chonmsky khi gaan-t-ow pozé baze-io khi pou leinguistik gjénérativla, khi seid yeou modèle pârmi lòtd-io.
Sepandan, nou dwe rete tann jiskaske ventyèm syèk la yo wè yon apwòch syantifik alantou reyalite yo nan lang yo.
 
[[Ferdinand de Saussure]] te anpil kontribye nan deskripsyon langaj ak lang, notaman avèk enfliyan ''Cours de linguistique générale'' (1916) ki te vin tounen yon klasik nan domèn sa a.<ref>[http://www.revue-texto.net/Saussure/Sur_Saussure/Greimas_Actualite.html L'actualité du saussurrisme]. [[Algirdas Julien Greimas]] nan okazyon 40yèm ane piblikasyon ''Cours de linguistique générale'' (tèks ki te parèt nan [Aisyen modèn, 1988, konparativman avèk lang fransèz n° 24, p. 191-203).</ref>{{,}}<ref>''Encyclopædia Universalis''. [http://www.universalis.fr/encyclopedie/cours-de-linguistique-generale/ ''Cours de linguistique générale'', Ferdinand de Saussure]. Pa Gabriel Bergounioux.</ref> ak enpoze konsepsyon la estriktirèl nan langaj ki lajman domine lengwistik kontanporèn
Traevail la descriptivy khi pou leinguistik-la kaepaeby faêry y l' selon triez axe-io khi principal-io :
malgre konfli lekòl.<ref>{{cite web
* étiyde-io n'an synchwónian èh' dyachwónian : étiude-la synchrónik khi pou yeon leingue intéresseid ll-l' seouleinman n'an leingue zha-ad ak yeon monman donné khi histohà y l'-la, n'an yeou seoul khi pou étâ y l'-io, tandis khe étiyde-la dyachwonik intéresseid ll-l' n'an histohà y l'-la, n'an évoliusyon ll-l', sitiyed n'an yeou fanmilly khi pou leingue-io, èh' décrit changjeinman striyctiyrèl-io khe l'i gaan-t-ow siubi n'an teinmp-io ;
|url=http://www.universalis.fr/encyclopedie/philosophies-du-langage/
* étiyde théorik-io èh' appliqé : leinguistik théorik-la étiydyed créasyon khi pou striyctiyre-io pèrmetteid descripsyon individiuèl-le khi pou leingue-io kounzha khe théoria chèrcheid pou deigagjei banne [[pakavaryé-io]] oubyen banne synmétria-io ;
|title=Philosophies du langage
* étiyde kontextiuel-la-io èh' indépeindante-la : étiyde kontextiuel-la mountreid khe n' intéresseid ll-l' ak interaxyon-io èh' ak relasyon-io eintreinmeilei-io eintre leingagje la èh' mounde-lan, tandis khe étiyde la indépeindante lan leigb'll-l' mountreid khe n' konsidèré leingagje-la pou li-meinme, indépeindanman khi pou kondisyon-io khi pârdeihòra.l
|author = Yves Déjean
|website=universalis.fr
|date=
|access-date=}}</ref> Martinet tou kontribye nan disiplin sa a ak travay li '' Éléments de linguistique générale'' ki prezante diferan fè lang. N' ka égaleinman citei [[Noam Chonmsky]] mete fondasyon yo nan lengwistik jenerativ, ki se yon modèl pami lòt.
 
Ka travay la deskriptif nan lengwistik dwe fè selon twa aks prensipal ː
===Référeincy===
* etid nan senkwoni ak dyakwoni : etid la senkronik nan yon lang se sèlman enterese nan lang sa a nan yon moman nan istwa li, nan sèlman yon sèl nan eta li yo ak, pandan etid dyakwonik la te enterese nan istwa li yo, evolisyon li yo, mete li nan yon fanmi lang, epi li dekri chanjman estriktirèl ke li te sibi aprè yon sèten tan.
* etid teyorik ak aplike : lengwistik teyorik etidye kreyasyon an nan estrikti sa ki pèmèt deskripsyon endividyèl nan lang ak teyori k ap chèche dekouvwi envaryan oswa simetri ;
* etid kontèkstyèl la ak endepandant ː etid kontèkstyèl la endike ke nou enterese nan entèraksyon ak relasyon ant langaj ak mond lan, pandan y ap etid endepandan endike ke lang sa a konsidere pou tèt li, kèlkeswa kondisyon ekstèn li yo.
 
== Domèn nan lengwistik teyorik ==
[[Lengwistik teyorik]] se souvan divize an domèn separe ak plis oswa mwens endepandan :
* [[fonetik]] : etid nan [[Son (fizik)|son]] ou fòn pwodui pa[[aparèy fonatwa]] imen ;
* [[fonoloji]] : etid nan son ou [[fonèm]] nan yon lang presiz ;
* [[Mòfoloji (lengwistik)|Mòfoloji ]] : etid nan tip ak fòme des [[lèm (lengwistik)|lèm/monèm]] ;
* [[sentaks]] : etid nan konbinezon monèm pou fòme enonse e fraz ;
* [[semantik]] : etid nan [[sans (lengwistik)|sans]] lèm, fraz e enonse ;
* [[stilistik]] : etid nan stil la nan yon enonse [[literati|literè]] ou non (se stil la yon devyasyon soti nan yon nòm ?) ;
* [[Pragmatik (lengwistik)|pragmatik]] : etid nan itilizasyon (literal, figire ou lòt) enonse nan [[Énonciation|zak enonsyasyon]] ;
* [[koyerans (lengwistik)|koyerans]] : etid nan faktè koyerans nan trètman du langaj natirèl.
 
== Nan fiksyon ==
=== Literati ===
* {{cite book|author1=David Carkeet |title=Double Negative |editor=Overlook Press|year=2010|pages=224|isbn=2757862693}}
 
=== Sinema ===
* ''[[Premier Contact (fim)|Premier contact]]'' (''Arrival''), fim de [[Denis Villeneuve]] sòti an 2016 ; nan fim sa a, yon lengwis, Louise Banks, dirije yon ekip ekspè ki vle konprann entansyon misterye bato ekstraterès ki parèt nan douz (12) pwen nan glòb<ref>{{cite web
|website=allocine.fr
|title=Premier Contact
|url=http://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm=226509.html
|access-date=21 fevriye 2017}}</ref>. Li pral eseye konprann lang yo gras a konesans li.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
 
[[Kategori:Pou tradui]]
[[Kategori:Non komen]]
[[Kategori:Syans]]
[[Kategori:Lengwistik]]