André Breton
Image illustrative de l’article André Breton
André Breton fotografye pa Henri Manuel an 1927
Biyografi
Non matènèl André Breton
Nasyonalite franse
Nesans
Orne
Lanmò (ak 70 ane)
Pari
Domèn pwezi, literati, sireyalis
Otè
Lang Lang franse
Mouvman Sireyalis
Zèv prensipal
Zèv prensipal Manifeste du surréalisme (en), Manifestes du surréalisme (en) ak Second Surrealist Manifesto (d)

André Breton, ki fèt 19 fevriye 1896 nan Tinchebray nan Orne (Frans) epi ki mouri 28 septanm 1966 nan Pari (Frans), se yon powèt ak ekriven fransè.

Li prensipal animatè ak teyorisyen nan sireyalis.

Biyografi modifye

André Breton se sèl pitit gason yon fanmi modès ki soti nan Tinchebray (Orne) nan Nòmandi. Papa li, Louis-Justin Breton, se yon ofisye lapolis ak ate, ak manman li, Marguerite-Marie-Eugénie Le Gouguès, se yon ansyen koutitè. Breton te ale nan lekòl medikal, kote li te devlope yon enterè patikilye nan maladi mantal. Edikasyon li te entèwonp lè li te ekri nan Premye Gè mondyal la.

Pandan Premye Gè Mondyal la, li te travay nan yon depatman newoloji nan Nant, kote li te rankontre Jacques Vaché, yon devote Alfred Jarry, ki gen atitid antisosyal ak deden pou tradisyon atistik etabli konsiderableman enfliyanse Breton. Vaché te komèt swisid nan laj 23 zan, epi lèt li te bay Breton ak lòt moun pandan lagè yo te pibliye nan yon volim ki te rele Lettres de guerre (23), pou ki Breton te ekri kat redaksyon entwodiksyon. [1919] (an angle sèlman).

Breton te marye ak premye madanm li, Simone Kahn, nan dat 15 septanm 1921. Koup la demenaje ale rete nan rue Fontaine n° 42 nan Pari nan dat 1e janvye 1922. Apatman nan rue Fontaine (nan katye Pigalle a) kay koleksyon Breton an plis pase 5

Zèv li yo modifye

Pwezi ak resi modifye

  • 1919 : Mont de piété (1913-1919), avèk de (2) desen d'André Derain, Pari, edisyon Au sans pareil, coll. Littérature
  • 1920 : Les Champs magnétiques, avèk Philippe Soupault, ekri an 1919
  • 1923 : Clair de terre
  • 1928: Nadja ; reedisyon 1963
  • 1929 : Le Trésor des jésuites, nan kolaborasyon avèk Louis Aragon
  • 1930 :
  • 1931 : L'Union libre
  • 1932 : Le Revolver à cheveux blancs[1]
  • 1934 :
    • L'Air de l'eau
    • Point du jour
  • 1936 : Au lavoir noir
  • 1937 :
  • 1940 : Fata morgana
  • 1943 : Pleine marge
  • 1944-1947 : Arcane 17
  • 1946 : Young cherry trees secured against hares / Jeunes cerisiers garantis contre les lièvres
  • 1947 : Signe ascendant
  • 1948 :
    • Martinique, charmeuse de serpents, avèk desen André Masson
    • La Lampe dans l'horloge
  • 1949 : Au regard des divinités
  • 1954 : Adieu ne plaise
  • 1959 : Constellations, 22 tèks ak 22 gwach Joan Miró
  • 1961 : Le La

Referans modifye

  1. André Breton; Salvador Dalí; Roger Lacourière (1932). Éditions des Cahiers libres, Imprimerie Union, ed. Le revolver à cheveux blancs. Paris. p. 173. OCLC 657406213. 

Lyen deyò modifye