Martinus Veltman

Martinus Veltman
Image illustrative de l’article Martinus Veltman
Non nesans Martinus Veltman
Fonksyon fizisyen
Nesans
Waalwijk
Lanmò (ak 89 ane)
Nasyonalite neyelandè
Domèn Fizik

Martinus Justinus Godefriedus Veltman, rele Martinus Veltman, ki fèt 27 jen 1931 nan Waalwijk (Peyiba) epi ki mouri 4 janvye 2021,[1] se yon fizisyen neyelandè.

Li se loreya avèk Gerard 't Hooft nan pri Nobèl fizik 1999 pou travay sou estrikti kantik servant nan fizik patikil.

Biyografi modifye

Premye ane etid li yo te fèt nan move kondisyon, Dezyèm Gè mondyal la te lakòz yon mank materyèl ak moun.

Li konplete tèz li nan lane 1960 nan CERN, Lè sa a, te pase anpil tan nan karyè li nan Inivèsite Utrecht anvan li emigre nan Etazini nan lane 1980 kote li te travay nan Inivèsite Michigàn.

Nan lane 1968, li te kòmanse rechèch ki mennen li nan pri Nobèl fizik. An 1999, li se loreya avèk Gerard 't Hooft pri sa a "pou elisidasyon nan estrikti kantik nan entèraksyon elektwofèb nan fizik.

Li te pran retrèt li an 1996, lè li te retounen nan Peyiba.

Nan lane 2003, Veltman pibliye yon liv sou fizik patikil, Facts and Mysteries in Elementary Particle Physics, ki vize a yon odyans laj.

Zèv li yo modifye

  • Sa li fè, piblikasyon li nan domèn konesans fizik li

Referans modifye

Lyen deyò modifye