Alexandre Dumas (Fils)

Alexandre Dumas fils
Image illustrative de l’article Alexandre Dumas (Fils)
Non nesans Alexandre Dumas
Fonksyon ekriven
Nesans
Pari
Lanmò (ak 71 ane)
Marly-le-Roi Frans
Nasyonalite franse
Domèn literati

Alexandre Dumas yo rele tou Alexandre Dumas Fils, ki fèt 27 jiyè 1824 nan Pari (Frans) epi li te mouri 27 novanm 1895 nan Marly-le-Roi (Frans), se yon womansye franse ak otè dramatik.

Menm jan ak Alexandre Dumas papa li, li te yon otè ak siksè. Li se pi byen konnen pou woman li La Dame aux camélias, osi byen ke pou de (2) pyès teyat, Le Fils naturel ak Un père prodigue.

Biyografi modifye

Jènès modifye

 
Alexandre Dumas fils, lè l te timoun, pa Louis Boulanger.

Li te fèt nan nimewo 1, plas Boieldieu nan Pari. li te pitit Alexandre Dumas ak vwazin li a, Catherine Laure Labay (1793-1868), ki te dirije yon atelye kouti nan kay la. Te deklare yon timoun natirèl, ke yo pa konnen papa ak manman li, li te ofisyèlman rekonèt pa papa li 17 mas 183, lè li te gen sètan. Li pral pote non papa li "Dumas Davy de la Pailleterie" (batistè nan 'archives.paris.fr'). Li pral kenbe yon gwo resantiman nan li tout lavi li ki pral manifeste tèt li nan travay li yo, tèm nan dezentegrasyon an ap make li nan fanmi an ak tras yon sèten moralis. Li pral toujou jrive depase detrès li. Nan lane 1833, yo te mete li nan yon pansyon kote li te genyen Edmond de Goncourt[1] kòm kondisip klas.

Yon etidyan nan Royal College of Bourbon (aktyèl Lycée Chaptal) soti nan lane 1839 pou rive 1841, li abandone etid li aprè li te echwe bakaloreya a epi li te vin youn nan jèn ki pi enpòtan nan dandi nan epòk la, ki te mennen yon lavi parizyèn gras ak èd papa li.

La Dame aux camélias modifye

 
Bout estati Alexandre Dumas fils pa Jean-Baptiste Carpeaux nan Musée d'Orsay.

Alexandre Dumas fils viv yon istwa damou byen cho lafyèv ant mwa septanm 1844 ak out 18vè45 ak Marie Duplessis, ki te enspire l ekri woman La Dame aux camélias, ki te ekri an 1848 kèk mwa apre lanmò jenn fi a. Etabli nan Saint-Germain-en-Laye, nan Auberge du Cheval Blanc, li te fini travay la nan twa semèn. Gwo siksè nan liv la detounen l soti nan lavi sosyal ak ouvè yon karyè literè.

Adaptasyon li nan woman an pou teyat la te prezante an fevriye 1852 e li te gen yon gran siksè. La Dame aux Camélias pral adapte pou opera apati de 1853 pa Verdi anba tit La Traviata, Lè sa a, pral sèvi kòm baz pou yon gwo kantiten pyès teyat, sinematografik, televizyon, travay koregrafik, elatriye, jiska jodi a.

Admiratè George Sand, ke li rele "Chè Manman (li rele l '"chè pitit gason"), Dumas Fils te fè anpil tan rete nan pwopriyete l nan Nohant ak adapte pou etap nan woman li Le Marquis de Villemer (nan 1864).

Li te gen yon relasyon difisil ak aktris Marie Delaporte (1838-1910), ki entèprete plizyè sèn nan pyès teyat li yo. Relasyon platonik sa a pral fini ak depa Marie Delaporte pou Larisi, nan mwa oktòb 1868[2] .

Premye maryaj modifye

Alexandre Dumas te gen yon afè, ak Princess Narychkine, ki te fèt Nadejda von Knorring (1826–1895) (ki rele tou Nadine ), ak ki moun li te fè yon pitit fi ki fèt andeyò maryaj. : Marie-Alexandrine-Henriette (1860-1907) (ki rele Colette ) [3], rekonèt an 1864. Alexandre ak Nadine sèlman marye sou31 décembre 186431 desanm 1864 nan Neuilly-sur-Seine, apre lanmò Prince Narychkine ki te fèt nan mwa me.

Yo te gen yon ti fi apre maryaj yo: Olga-Marie-Jeanne, ki te rele tou Jeannine (1867-1943), ki ta pral vin madanm politeknisyen Ernest Lecourt d'Hauterive (1864-1957).

Akademisyen (1874) modifye

 
Alexandre Dumas pitit gason, 1873.

Li te eli nan dezyèm chèz la nan Akademi franse nan 29 janvye 1874 epi li te resevwa 11 fevriye 1875.

Li te vin zanmi avèk Louis Pasteur ak Jules Verne ki te dedye woman li Mathias Sandorf ba li an 1885, yon transpozisyon Balkan nan Comte de Monte-Cristo. Nan okazyon sa a, Dumas fils reponn ke li te toujou konsidere l vrè pitit gason papa l, Alexandre Dumas. De lèt yo parèt nan entwodiksyon nan woman Jules Verne a.

Pòtpawòl pou kòz sengilye modifye

 
Desen pa Gill.

Trè make pa anfans doulè li ak ilejitimite li, Dumas fils te vin pòtpawòl pou kòz ki te resevwa ti sipò nan tan li epi denonse sèten enjistis sosyal. Nan The Natural Son [4] oswa A Prodigal Father [5], li kritike sevè sò sosyete a rezève pou fanm neglije ak timoun ilejitim. Se poutèt sa li katalòg kòm yon otè scandales. Sepandan, ekriven an ankouraje lotri lò ki kesyonab ki te òganize pa gouvènman an an 1851. An 1872 li te ekri La Question de la femme, ki te pibliye pa Asosyasyon pou Emansipasyon Pwogresis Fi yo, ki te kreye pa Arlès-Dufour ak Julie-Victoire Daubié . Prefas pa lèt la, tèks la, tankou de lòt travay ki te pibliye pa asosyasyon an, te entèdi nan peddling an 1873, nan moman lòd moral la . Angajman sa a pa t anpeche Dumas fils ekri, apre li fin pale de revolisyonè Komin nan : « Nou p'ap di anyen sou fi yo, nan respè pou fi yo sanble - lè yo mouri [9] » .

Zèv li yo modifye

Gwo Woman ak Kont modifye

 
Kouvèti La Dame aux Camélias, ilistre pa Albert Lynch .
  • Adventures nan kat fanm ak yon jako, 1846-1847.
  • Sezarin, 1848.
  • La Dame aux Camélias, 1848, edisyon revize an 1852 ( ISBN 2-87714-205-1 ) ( tèks sou entènèt (Gallica) ), ki gen ladan yon vèsyon ilistre pa Albert Besnard .
  • Doktè Servan, 1849.
  • Antonina, 1849.
  • Romans yon fanm, 1849.
  • Kat Retablisman yo, 1849-1851.Série de romans historiques parue en feuilletons dans La Gazette de France sous les titres Tristan le Roux, Henri de Navarre et Les Deux Frondes.
  • Tristan le Roux, 1850.
  • Twa gason fò, 1850.
  • Diane de Lys, 1851.
  • The Regent Mustel, 1852.
  • Kont ak istwa, 1853.
  • Dam ak bèl grenn pèl, 1853.
  • L'Affaire Clemenceau, Memoir of the Accused, 1866, ki gen ladan yon vèsyon ilistre pa Albert Besnard .

Teyat prensipal ak adaptasyon teyat modifye

 
La Dame aux camélias, gravi Adolphe Pierre Riffaut apre Charles Chaplin.
  • Bijou Rèn nan, komedyen nan vèsè nan yon sèl zak, 1845.
  • The Queen's Lock, Paris, Théâtre-Historique, 1848, Lè sa a , Théâtre du Gymnase, 1873.
  • Atala, sèn opéra, mizik Varney, Paris, Théâtre-Historique, 1848.
  • Lady with the Camellias, Paris, Le Vaudeville,2 février 18522 fevriye 1852 ( Tèks sou entènèt nan Wikisource).
  • Diane de Lys, Pari, teyat jimnazyòm,15 novembre 185315 novanm 1853 .
  • Demi-Monde la, Pari, teyat jimnazyòm,20 mars 185520 mas 1855 .
  • Kesyon lajan an, Paris, Gymnasium teyat,31 janvier 185731 janvye 1857 .
  • Pitit Natirèl la, Paris, Gymnasium Theatre,16 janvier 185816 janvye 1858 . Tèks sou entènèt (Gallica) : visualiseur.bnf.fr .
  • Yon papa prodig, Paris, Gymnasium teyat,30 novembre 185930 novanm 1859 .
  • Zanmi Fanm yo, Paris, Gymnasium Theatre,5 mars 18645 mas 1864 . Tèks sou entènèt (Gallica) : visualiseur.bnf.fr .
  • Lide yo nan M Aubray, Pari, Gymnasium teyat,16 mars 186716 mas 1867 .
  • Yon vizit maryaj, Pari, teyat jimnazyòm,16 octobre 187116 oktòb 1871 .
  • Princess Georges, Paris, teyat jimnazyòm,2 décembre 18712 desanm 1871 .
  • Madanm Claude, Paris, teyat jimnazyòm,16 janvier 187316 janvye 1873 . tèks sou entènèt : epelorient.free.fr .
  • Monsieur Alphonse, Paris, teyat jimnazyòm,26 novembre 187326 novanm 1873 .
  • L'Étrangère, komedyen an senk zak, Paris, Théâtre-Français ,14 février 187614 fevriye 1876 .
  • Prensès Bagdad, jwe nan twa zak, Paris, Théâtre-Français,février 1881Fevriye 1881 .
  • Denise, jwe nan kat zak, Paris, Théâtre-Français,19 janvier 188519 janvye 1885 .
  • Francillon, jwe nan twa zak Paris, Théâtre-Français,17 janvier 188717 janvye 1887 .

Kolaborasyon prensipal teyat modifye

 
Desen George Sand (1848).
  • Avèk George Sand : Marquis de Villemer, Pari, teyat Odéon ,février 1864Fevriye 1864 .
  • Ak Emile de Girardin : tòti yon fanm, Paris, Théâtre-Français,29 avril 186529 avril 1865 .
  • Ak Armand Durantin : Héloïse Paranquet, Paris, teyat jimnazyòm,20 janvier 186620 janvye 1866 .
  • Ak H. Lefrançois : Le Filleul de Pompignac, komedyen an kat zak, Paris, Théâtre du Gymnase, 1869.
  • Ak Alexandre Dumas : Jenès Louis XIV, Paris, Théâtre de l'Odéon, 1874.
  • Ak Pierre de Corvin : Les Danicheff, dram nan senk zak, Paris, teyat Odéon,février 1876Fevriye 1876 .
  • Avèk Gustave-Eugene Fould : La Comtesse Romani, komedyen an twa zak, Paris, Théâtre du Gymnase,novembre 1876Novanm 1876 .
  • Ak Alexandre Dumas : Joseph Balsamo, dram ki pa pibliye nan senk zak, Paris, teyat Odéon,mars 1878mas 1878 .

Esè modifye

  • Istwa lotri Gold Bullion, 1851.
  • Nonm-Fanm nan, 1872.
  • La Question de la femme, Asosyasyon pou Emansipasyon Pwogresis Fanm yo, La Question de la femme p. ( li sou entènèt )
  • The Question of Divorce, editè Calmann Lévy, 1880, 417 paj : refitasyon Fanmi ak Divòs Abbé Vidieu (edit. E. Dentu, 1879).
  • Fanm ki touye ak fanm ki vote, Piblikatè Calmann Lévy, 1880, 216 paj. Tèks sou entènèt (Gallica) : Permalink .

Travay kolektif modifye

  • Sins of youth (1847) Koleksyon pwezi.
  • Teyat konplè ak prefas ki pa pibliye (1868-1879) (6 vol.) Edisyon elaji, ki rele Comédiens (1882-1886) (6 volim).
  • Entr'actes (1878-1879) (3 vol.) Premye ekriti yo.

Rekonpans modifye

  • Grand officier de la Légion d'honneur (29 desanm 1894, chevalye 14 out 1857, ofisye 7 out 1867, Kòmandè 13 juiyè 1888).

Omaj modifye

  • Moniman nan plas efiji li a du Général-Catroux (17 awondisman Pari pa René de Saint-Marceaux (1906), ki te otè tou moniman antèman li a. Nan lòt bout plas Catroux se moniman Gustave Doré ki bay omaj pou papa Alexandre Dumas.

Mizik modifye

Fimografi modifye

Bibliyografi modifye

  • Théâtre complet. Tome I. Auteur littéraire : Dumas fils (Alexandre), éditeur scientifique : Sabourin (Lise), coll. Bibliothèque du théâtre français, Classiques Garnier, 2019, 901 p.
  • André Maurois, Les Trois Dumas, Le Livre de poche.
  • Marianne Schopp, Claude Schopp, Dumas fils ou l'anti-Œdipe, Phébus, , 336 p. (lire en ligne).

Gade tou modifye

  • Alexandre Dumas
  • Pyès tèz
  • Mize Alexandre Dumas a se yon mize nan Villers-Cotterêt an memwa twa Dumas yo.

Referans modifye

  1. Claude Schopp, , CNRS, 2010, p. 181.
  2. Montgeron Mag, no 194, paj 3/27, du mois de février 2014, sur le site des publications de la Mairie de Montgeron
  3. Elle épousera Maurice Lippmann.
  4. Théâtre réaliste, critique de Émile Montégut, Revue des deux mondes, 1858
  5. Revue nationale et étrangère politique, scientifique et littéraire, revue des théâtres critique de Edmond de Villetard, 1864

Lyen deyò modifye