Dezòd sik dlo a ann Ayiti

An Ayiti, dezòd sik dlo a, rete yon gwo defi anviwonmantal ki afekte divèsite biyolojik ak lavi chak jou abitan yo. Plizyè rezon ka eksplike pwoblèm sa a: sou yon bò pwopagasyon bidonvil, absans yon politik devlopman iben konplè. Fenomèn nan rechofman planèt la se youn nan kòz prensipal pwoblèm sa a[1], fè fas ak youn nan sitiyasyon ekonomik, sosyal ak politik ki pi dezas sou planèt la, Ayiti pa aplike yon politik planifikasyon iben[2]. Yon lòt bò, debwazman favorize dezas natirèl[3]. Kidonk dezòd sik dlo a rete yon menas dirab pou devlopman peyi a.[4]

Dlo modifye

Pandan plizyè syèk, dlo yo te konnen ak trete kòm yon resous inépuizabl, abondan ak pwòp tèt ou-rejenerasyon[5].Dlo, eleman inifye nenpòt kominote itilizatè, esansyèl nan lavi òganis vivan yo ak fonksyone ekosistèm yo[6].Li se youn nan byen komen yo jwenn nan kè a nan fondasyon an nan lavi kominote a. [7]

Ansanm ak eleman teknik li yo, dlo gen lòt dimansyon, anviwònman, sosyal, kiltirèl, ekonomik, legal, edikasyon, espirityèl, istorik.

Ann sonje ke pandan plizyè syèk, prezans dlo te kondisyone devlopman teritoryal kominote yo.

Dlo se tou sous anpil maladi pou èt vivan yo.[8] Avèk ogmantasyon nan popilasyon an ak devlopman nan aktivite endistriyèl, resous dlo sifas yo ak dlo anba tè yo de pli zan pli polye.[9] Se poutèt sa moun yo ekspoze a anpil sibstans chimik ki prezan nan dlo.[10]

Kontèks idrolojik an Ayiti modifye

Sitiye nan Karayib la, Ayiti ekspoze a dezekilib ekolojik konsiderab, karakterize pa inondasyon katastwofik ki asosye ak lapli toransyèl ak siklòn, tranblemanntè devastatè, ak klima ekstrèm ak varyasyon move tan ki deranje sik dlo a.Pwoblèm sa yo ogmante pa debwazman, degradasyon tè ak pratik agrikòl ki pa dirab.[11] Chanjman klimatik, polisyon ak debwazman se kòz prensipal dezòd sik dlo[12] nan vil yo ak bidonvil. Kòz sa yo lakòz: yon ogmantasyon nan tanperati dlo lanmè, yon rediksyon konsiderab nan kantite dlo ki disponib nan dlo anba tè .[2]

Konsekans anviwònman an modifye

Chanjman klimatik souvan dekri kòm youn nan defi anviwònman ki pi ijan nou fè fas atravè lemond.[13]

Chanjman alontèm nan tanperati ak presipitasyon yo souvan akonpaye pa vag chalè ak lapli entans, ki ogmante risk pou inondasyon, sitou nan peyi nan rejyon Karayib la tankou Ayiti.[13]

Inondasyon, sechrès ak degradasyon ekosistèm akwatik yo se egzanp efè dezòd sik dlo[14]. Mank dlo pou bwè a vin pi grav tou pwoblèm sante piblik.

Inondasyon, lapli toransyèl, sechrès, frekans chanjman ak entansite presipitasyon, ak rate dlo se kèk nan konsekans latwoublay sa yo[15]. Etap enpòtan yo ka pran pou diminye dezòd sa yo, tankou konsèvasyon dlo, pwoteksyon ekosistèm akwatik, rediksyon polisyon ak pwomosyon jesyon dirab resous dlo, rebwazman pou prezève basen vèsan, amelyore teknik agrikòl pou diminye ewozyon ak adopte teknoloji ki pi efikas pou jesyon dlo. Dezòd klima a se kòz tou anpil maladi enfektye, ki gen ladan maladi vektè transmèt pa atwopod ki souse san tankou deng, zika, chikungunya ak malarya.[9]

Chanjman klimatik se yon gwo menas pou Ayiti, menmsi peyi a kontribye anpil nan fenomèn nan. Menm jan ak peyi nan Amerik Latin ak Karayib la, Repiblik Ayiti ap sibi konsekans chanjman klima mondyal la depi plizyè ane.[13]

Konklizyon modifye

Dezòd sik la ann Ayiti reprezante yon defi konplèks, men solisyon yo posib. Lè l envesti nan pratik dirab ak bati detèminasyon kominote a, Ayiti ka tann yon avni kote sik dlo a retabli, bay yon anviwònman ki pi estab ak pwospere.

Nòt ak referans modifye

  1. Fournier, Clément (2023-01-16). « En 2022, le cycle global de l'eau profondément perturbé ». Youmatter (in français). Retrieved 2024-04-18. 
  2. 2,0 et 2,1 Université Quisqueya-École doctorale Société et Environnement (EDSE), Haut de Turgeau, Port-au-Prince, Haïti; Emmanuel, Evens; Jérôme, Yolette; Université Quisqueya, Centre de Recherche et d’Appui aux Politiques Urbaines (CRAPU), Haut de Turgeau, Port-au-Prince, Haïti / Université des Antilles - Laboratoire de recherche GEODE Caraïbe (EA 929), Campus de Schoelcher, Faculté des lettres et sciences humaines, Schoelcher Cedex, Martinique; Saffache, Pascal; Université des Antilles - Laboratoire de recherche GEODE Caraïbe (EA 929), Campus de Schoelcher, Faculté des lettres et sciences humaines, Schoelcher Cedex, Martinique (2021-03-31). « Global water governance and water rights through the prism of Canaan, a slum apart in Haiti ». Aqua-LAC 13 (1): 34–44. doi:10.29104/phi-aqualac/2021-v13-1-03. 
  3. « Haïti, exemple extrême de déforestation et de perturbation du cycle de l\'eau . Le Nouvelliste » (in anglais). Retrieved 2024-04-18. 
  4. « Le problème de la déforestation en Haiti causé par le charbon du bois. - Médiaterre ». Retrieved 2024-04-18. 
  5. Otsuki, Takemi (2021). « Environmental Health ». IntechOpen. 
  6. « L'eau dans les pays en développement | Éditions Johanet ». Retrieved 2024-04-18. 
  7. Centre de Recherche en Gestion et en Economie du Développement (CREGED), Université Quisqueya; Cadet, Raulin L.; Providence, Christophe; Centre de Recherche en Gestion et en Economie du Développement (CREGED), Université Quisqueya; Anténord, Jean-Baptiste; Centre de Recherche en Gestion et en Economie du Développement (CREGED), Université Quisqueya; Centre de Techniques de Planification et d’Économie Appliquée (CTPEA); Faculté des Sciences Économiques et Sociales, Université de Lille (2021). « La Pénétration Bancaire et le Développement des Villes d’Haïti ». Editions Pédagie Nouvelle & Université Quisqueya. ISBN 978-99970-60-15-0. doi:10.54226/uniq.ecodev.18793_c5. 
  8. Blanchon, David (2013-07-08). « Le forum mondial de l’eau (FME) et le forum alternatif mondial de l’eau (FAME): Quelle légitimité pour ces deux événements ? Marseille – mars 2012 ». Journal des anthropologues (132-133): 453–459. ISSN 1156-0428. doi:10.4000/jda.5064. 
  9. 9,0 et 9,1 Balthazard-Accou, Ketty; François Millien, Max; Michel, Daphnée; Jean, Gaston; Telcy, David; Emmanuel, Evens (2021-12-15). Otsuki, Takemi, ed. « Vector-Borne Diseases and Climate Change in the Environmental Context in Haiti ». Environmental Health (in anglais) (IntechOpen). ISBN 978-1-83968-720-4. doi:10.5772/intechopen.96037. 
  10. Paul, Bénédique; Jean Simon, David; Kiragu, Ann; Généus, Woodley; Emmanuel, Evens (2022-11-23). « Socio-economic and demographic factors influencing open defecation in Haiti: a cross-sectional study ». BMC Public Health (in anglais) 22 (1). ISSN 1471-2458. PMC PMC9686112 Check |pmc= value (help). PMID 36418991 Check |pmid= value (help). doi:10.1186/s12889-022-14619-2. 
  11. « Les liens entre pauvreté et préparation aux catastrophes en Haïti » (in français). Retrieved 2024-04-18. 
  12. UNIQ. « Publications CRAPU | Université Quisqueya - UniQ Haïti » (in français). Retrieved 2024-04-18. 
  13. 13,0 13,1 et 13,2 Apply, Ammcise; Corbet, Alice; Déroy, Julien; Raymond, Lucainson; Emmanuel, Evens (2022-08-15). « Représentations sociales du stress chez des déplacés climatiques du quartier Nan Orèl, Nord-Ouest d’Haïti ». Études caribéennes (52). ISSN 1779-0980. doi:10.4000/etudescaribeennes.24487. 
  14. « Quel est l’impact du changement climatique sur le cycle de l’eau ? | Mutualia » (in français). Retrieved 2024-04-18. 
  15. Jérôme, Yolette; Alexis, Magline; Telcy, David; Saffache, Pascal; Emmanuel, Evens (2021-12-15). Otsuki, Takemi, ed. « The Challenge of Water in the Sanitary Conditions of the Populations Living in the Slums of Port-au-Prince: The Case of Canaan ». Environmental Health (in anglais) (IntechOpen). ISBN 978-1-83968-720-4. doi:10.5772/intechopen.96321. 

lyen ekstèn modifye