Istwa nan Tibet


Istwa nan Tibet, Peyi Wa ki nan ansyen confins ak cimes enneigées (himals, Nepali an), charnière strategy ant latè chinwa ak sou latè pou natif natal, se yon istwa mouvementée, entrecoupée pou peryòd ou gen lontan isolement.

Preanmbil modifye

Istwa nan Tibet pase ak kounye a intimement liée pou celle nan vwazinaj li yo, Chin, End, Mongoli. Sepandan pou interprétation pou istwa varie radicalement dapre sa yo historiens Y'a-indépendantistes kont diskriminasyon oswa kont diskriminasyon-unification 1. Cet article prezante pou sa fè anyen pou wè nan Gouvènman nan RPC ak moun ki nan Gouvènman an tibétain exil. Anba Mao la, Revolisyon kiltirèl ak politik nan lòt PCC yo konsène nan Chin nèt, pas sèlman Tibet. Enfin, pou Occident a tendance pou idéaliser pou ansyen Tibet, dapre kèk qualifié Observateur occidentaux (wè tibétains) ak nan régime pou chinwa théocratie féodale 2,3.

Kwonoloji modifye

  • 127 avan JC (?): Fondasyon nan premye tibétain nan Peyi Wa ki nan fon an nan Yarlung.
  • 633 apre JC (?): Transfè nan kapital la pou Lhassa.
  • 641 (?): Introduction nan bouddhisme nan Tibet.
  • 822 (?): Trete lapè sino-tibétain.
  • 842 (?): Pou assassinat wa Langdarma mak a kòmanse yon peryòd troubles.
  • 1071: Fondasyon nan lignée nan Sakyas (oubyen Sakyapas): celle-a finira chak gouvènen pou nan Tibet ansanm ak dakò ak Mongoli li maintiendra nan pouvwa jusqu'en 1358.
  • 1578: Nan chèf Mongolyen Altan Khan confère a non-dalaï Lama nan Sonam Gyatso, ki vin rétrospectivement twazyèm-dalaï Lama.
  • 1642: Nan chèf Mongolyen Güshi Khan reconnaît senkyèm-dalaï Lama, Lozang Gyatso, tankou souverain temporel nan Tibet.
  • 1645: Kòmansman nan Construction nan palè Potala (fin an 1695).
  • 1717: Moun Dzoungares envahissent Tibet a ak nan s'emparent Lhassa.
  • 1720: Expulsion nan Dzoungares. Mete nan protectorat pou Empire mandchou sou Tibet.
  • 1879: Intronisation nan treizième-dalaï Lama, Thubten Gyatso, fèt an 1876.
  • 1903: Expédition britannique nan Colonel Younghusband nan Tibet.
  • 1904: Nan Colonel Younghusband fè l 'antre nan Lhassa, Tande sa-a dalaï Lama, se Resettlement an Mongoli.
  • 1908: Li mèt lagè chinwa Zhao Erfeng conquiert a Kham.
  • 1909: Le dalaï Lama-regagne Lhassa apre senk an an exil.
  • 1910: chase lame Chinwa yo, a-dalaï Lama, se Resettlement nan End.
  • 1913: trete gen Urga. Chinwa yo chase a,-dalaï Lama, tounen pou Lhassa, réaffirme pou endepandans nan Tibet.
  • 1914: Nan convention pou Simla fixe sou fwontyè indo-tibétaine (Liy Mac-Mahon). Nan Echange la reconnaissance sa yo sou fwontyè a la Chin, la Grande Bretagne pwopoze pou reconnaitre nan suzeraineté Chinwa a sou Tibet, men nan Chin refize (revendique li toujou yon teritwa nan Sid nan liy Mac-Mahon).
  • 1924: Li exploratrice franse, David Alexandra-Néel séjourne pou Lhassa.
  • 1933: lanmò nan treizième-dalaï Lama.
  • 1940: Intronisation nan katòzyèm-dalaï Lama, Tenzin Gyatso, fèt an 1935.
  • 1950: Moun Kominote lame Chinwa antre nan Tibet.
  • 1951: Siyati pou Pékin an dakò pou dis-sèt pwen, ki consacre ofisyèl la rattachement nan Tibet a la Chin.
  • 1959: A la suite nan soulèvement pou Lhassa, violemment réprimé ak lame Chinwa kominote a, dalaï Lama kite-a, se pou Tibet réfugier nan End.
  • 1960: Le dalaï Lama-yon fòm gouvènman an exil pou Dharamsala.
  • 1965: kreye nan "zòn autonome nan Tibet" (Tibet central ak occidental): a "Tibet istorik» se amputé pou mwatye nan teritwa li a, nan pwovens pou Amdo epi pati nan pwovens orientale nan Kham.
  • 1987: Kòmansman nan manifestations indépendantistes pou Lhassa.
  • 1989: Nouvelles manifestations, proclamation nan lalwa martiale pou chak Lhassa Hu Jintao. Attribution nan pri Nobel la nan lapè-dalaï Lama.
  • 1995: Le dalaï Lama-reconnaît Gedhun Choekyi Nyima (fèt an 1989), tankou onzième panchen-Lama ak dezyèm personnage la hiérarchie bouddhiste tibétaine. Moun sa-a enlevé yo otorite chinwa, ki désignent Gyaltsen Norbu nan plas li.
  • 2008: Des manifestations dégénèrent nan émeutes pou Lhassa la, médiatisation international entraine pou Lide yon boycott politik nan Je olympiques pou Pékin.

Preistwa ak orijin mitik modifye

Byen sa a pou Tibet as depi nan tan iie Géographie de Ptolémée anba a pou non βαται, transcription grecque pou Bod, non li indigène tibétain, ak sa pou ansyen nan Peyi Wa ki nan Zhang Zhung (Tibet occidental) apparaisse lan depi tout tan ier av. J.-C. nan Shiji anba a pou non Shantong (单 同), peyi a p'ap fè réellement li antre nan istwa viie paske depi tout tan ak pou voye an Chin, yon ambassade nan empereur Namri Songtsen (601-629). La préhistoire nan Tibet rete nèt pou konnen sa ki mal, men moun découverte sporadiques pèmèt pou reflechi sou teritwa sa a te gen anpil nan yo touswit sillonné nomades parvenus ant 14 ak 000 8000 av. J.-C. Des Sit néolithiques yo te découverte depi ane 1950 yo pou Yunsing, Hongkung, Jumu ak Gyarama (Nyingchi) Bai-bung ak Marniyong (Medog), Qukong nan nò-a se ak Karub Lhassa (Karo) nan Qamdo (1978). Sèl moun yo te fè de mwa pou yon sijè exploration Akeyoloji systématique. Yo artéfacts pou Karub chape anba nan 3000 pou 2000 av. J.-C. Depi ane 1990 yo, teritwa ki te Zhangzhung Revel plis 500 Sit pou fer ki nan laj pou exploration progresse lentement. Yon paran te ofri ancêtres nan mitan yo ak moun ki Tibeten Qiang.

Referans modifye