Jan Bètran Aristid

Ansyen prezidan ayiti

Jean-Bertrand Aristide, ki fèt 15 jiyè 1953 nan Pòsali (Ayiti), se yon politisyen ayisyen epi li te Pè katolik, li te prezidan Ayiti nan lane 1991, 1994-1996 epi 2001-2004.

Jean-Bertrand Aristide
Jan-Bètran Aristid
Fonksyon:prezidan ayisyen
Eta sivil
Dat nesans:15 jiyè 1953
Lye nesans:Pòsali
Peyi nesans:Ayiti
Nasyonalite : ayisyen


Gade kouman pou ou konplete biyografi sa : biyografi


Yon rebelyon fè li kite peyi Dayiti.

Biyografi Modifye

 
Jan Bètran Aristid ak Bill Clinton

Aristide te fèt nan dat 15 jiyè 1953 nan zòn Anik, Pòsali, vil kotyè Ayiti. Li te edike nan lekòl Salisyen yo nan Pòtoprens ak Kolèj Notre-Dame, gradye nan lane 1974 avèk onè. Li te prezidan plizyè fwa nan peyi Dayiti.

Nan ane 1991, Sòti 1991 pou rive 1994.

Apre sa li te prezidan nan ane 1994 pou rive 1996, epi finalman nan ane 2001 pou rive 2004. Aprè li te fin pran yon kou deta.


.

Zèv li yo Modifye

Piblikasyon Modifye

  • (avèk Laura Flynn) Eyes of the Heart: Seeking a Path for the Poor in the Age of Globalization, Common Courage Press, 2000.
  • Dignity, University of Virginia Press, 1996; tradui (fr) Dignité, Éditions du Seuil, 1994.
  • Névrose vétéro-testamentaire, Editions du CIDIHCA, 1994.
  • Aristide: An Autobiography, Orbis Books, 1993.
  • (fr) Tout homme est un homme, Éditions du Seuil, 1992.
  • (fr) Théologie et politique, Edisyon du CIDIHCA, 1992.
  • (avèk Amy Wilentz) In the Parish of the Poor: Writings from Haiti, Orbis Books, 1990.
  • Martínez, Alejandro Álvarez . Liderazgo carismaático y proceso político en Haití (1986 – 1997) Jean Bertrand Aristide y el Movimiento Social Haitiano. Saarbrücken : Editorial Académica Española 2012.
  • Waegny, Christophe. Notre beau père et autres pères. Paris: Syros.1995.

Gade tou Modifye

  • Lis prezidan Ayiti
  • René Preval
  • Jean-claude Duvalier
  • Francois Duvalier
  • Mildred Trouillot
  • Raoul Cédras
  • Michel Martelly
  • Maryse Narcisse
  • Jovenel Moise

Referans Modifye

↑Renversé mais reconnu internationalement du 30 eptembre 1991 au 12 Octobre 1994.

contesté par Joseph Nérette puis Émile Jonassaint.[1]

  1. ↑Dupuy 2007 p.74.

Lyen deyò Modifye